Linda gästbloggar

Aaaaaah, solen skiner, fåglarna kvittrar och barnen leker. Jag har precis tagit ett svalkande dopp och nu sippar jag på en god drink.
”Linda, jag kopplar ett samtal till dig”.

Vänta va?
Nähä. Jag är visst inte i Thailand.
Utan hemma i kalla Sverige! På jobbet. Det är onsdag och klockan är inte ens lunchdags.
Jag som hade en sådan fin dagdröm…

(Lugn chefen, man har rätt till rast, så du inte tror att jag enbart bloggar på arbetstid)

Idag har jag fått lov att gästblogga här hos Stina. Vilken ära! Denna fantastiska människa, som jag saknar henne nu när hon är långt långt borta från mig. MEN, jag är så glad för hennes skull. Att hon får må så pass bra som hon gör i både kropp och själ i det tropiska klimat som Thailand bjuder på. Det är häftigt vad sådan värme kan göra för en person som lever med en kronisk sjukdom. Tänk om man bara kunde knäppa med fingrarna och beställa sånt väder när Sverige bjuder på sitt gråaste vinterslask. Det vore häftigt! Och bra för alla som kämpar med värk i kroppen. Det kan vi som är friska aldrig någonsin förstå oss på…

Jag föreslår att: i södra Sverige, upp till Dalälven kör vi tropiskt klimat.
I Mellansverige där jag själv kommer ifrån (Hälsingland) kan vi ha lite svalare, men ändå varmt (min pappa är inget stort fan av värme, så för hans skull…)
Och i Norrland kan det vara alla vanliga årstider, sommar när det ska vara sommar och vinter med mycket snö när det ska vara vinter. Tänk, då kommer många fler att åka till Norrland under vintern för att få den där fantastiska känslan med snö och allt kul man kan ha på vintern. Vips så ökar turismen i Norrland och det leder till mer arbete för alla!

Tänk att jag är sådan problemlösare ändå. Jag borde bli politiker. Typ statsminister. Men jag vill inte bo i det där fula huset som statsministrar måste bo i. Mitt hus i Vällingby är mycket finare.

Nu är nog min rast slut och jag ska fortsätta sippa på mitt glas med vatten, skriva en och annan artikel och lugna vissa individer som verkar väldigt på hugget på mejlen idag 😉


Tack Stina för lånet av bloggen. Jag hade glömt hur kul det är att blogga!

Förresten, jag heter alltså Linda Nordqvist och har tur att få vara vän med världens bästa Stina. I januari tar jag med mig familjen ner till Thailand och hälsar på denna underbara människa och hennes fina grabbar.
Som vi alla längtar
!
 

 

Hej då!

#1 - - Stina:

Men böööööööl!! Sååå fin du är nu saknar jag dig ännu mera. Du måste gästblogga igen! Tack för fantastiskt fina ord ❤️❤️❤️❤️❤️❤️

#2 - - Anonym:

Jobba på nu Linda, ingen rast ingen ro, tänk på att chefen kan komma förbi när som helst, eller inte 😀

#3 - - Anonym:

Jag får skriva om mina kommentarer eftersom jag på nåt sätt lyckas föra fel😹😹 AJAA nu vet jag hur❤️

#4 - - Anonym:

Det var Annelie 💁🏼‍♀️☝️

#5 - - Anna Z:

Tycker dina idéer låter toppen Linda! Fast vi kan köra lite varmare längre in i Hälsingland och lagom för din pappa vid kusten. 😘

Till top