Tillbakablick Tanzania
Jag fortsätter med att blicka tillbaka i arkivet.
2024- vilket händelserikt år ändå.
Det som är så spännande och fint med resor och att upptäcka världen- det är att vissa resor tar en tid att smälta.
Och när man blickar tillbaka så ser man plötsligt resan i ett annat ljus och märker vilka minnen det faktiskt är som fastnade.
Sådant som man inte tänkte på skulle ge ett sådant avtryck.
Håller ni med?
Dagens tillbakablick får helt enkelt bli vår resa till Tanzania i mars/april.
Egentligen så skulle resan gå till Kenya men det blev för avancerat med vaccinkrav så vi planerade om.
Minns att jag var sååå pirrig och även resnervös inför denna resa.
Det kändes så galet stort att åka från Thailand ända till Tanzania.
Men på sista flighten Nairobi-Dar es Salaam så kom det här härliga respirret.
Hade noll förväntningar och visste inte alls vad vi skulle förvänta oss.
Och genast på flygplatsen så märktes det väl att vi nu var i ett helt annat land än det vi var vana vid.
Beväpnad militär precis överallt och det kändes häftigt spännande.
Nu när jag sitter i soffan med tända ljus och te och regnet vräker ner så känns inte regn exotiskt.
Men när vi landade och det regnade i Tanzania och var nog bara en bit över 20 grader så kändes det sååå exotiskt.
Vi hade inte sett regn på evigheter!
Så checkade vi in på hotellet och vi bodde ovanligt fint för att vara oss.
När man annars lever enkelt så är känslan så fantastisk att kunna bli golvad av något.
Och det blev jag av detta badrum och världens skönaste säng ☺️
Och första promenaden är så häftig och att kolla in närområdet och gå i affären för första gången och se utbudet.
Och vänja sig vid en ny valuta ☺️
Och sedan jetlaggade lägga sig och ha en ny och helt ledig dag framför oss.
Johan skulle ju sen iväg på jobb hela vår vistelse i Dar es Salaam.
Vi maxade verkligen den här lediga dagen.
Ångrar jag inte köpte fler örhängen.
Det var ju så påstridigt i "affärerna" så jag orkade bara köpa ett par men som jag älskar dom och får alltid komplimanger när jag bär dom.
Sen blev det som sagt en vecka med jobb och skolarbete på rummet.
Jag minns att jag fasade lite inför att plugga varje dag då det inte alltid går smidigt men det blev världens finaste vecka som jag ser tillbaka på med sådan värme.
Det var pluggvecka inför nationella proven i 9an och vi fick in en sådan bra rutin.
Vi hade vår lunchtimme som höjdpunkt och och oj vad mysigt det var när jag ser tillbaka.
Alltid samma bord och direkt kom personalen med Pepsi till oss.
Aldrig druckit så mycket Pepsi som den här veckan ☺️
Samtidigt som vi kikade på allt som hände utanför.
Vår belöning efter plugg blev alltid roomservice och eftermiddagsfika.
Som vi fläskade på med roomservice jag och Noah.
Kan säga det blev en chock när vi sen checkade ut hahah.
Som familj hade vi ett bråk denna vecka.
Eller bråk och bråk men vi blev ordentligt irriterade på Johan som var resenaiv.
Vi behövde simkort så tog en skruttig Bolt ut till något köpcenter.
Där fanns det inga simkort så Johan tyckte det var en bra idé att gå på upptäcksfärd i de suspekta kvarteren.
Ingen bra idé tyckte vi övriga två och ja jag blev rädd.
Beväpnade gäng och otäcka män som stirrade och gick runt med machete.
Vi var liksom i minioritet för att uttrycka mig milt!
Kan säga att det inte blev några simkort och vi var ordentligt arga på Johan som utsatte oss för detta.
Men han lärde sig en läxa ☺️
Något betydligt trevligare vi gjorde var ju att även fira födelsedag och denna gång Johans.
På kvällen så hade vi bokat restaurang.
Det såg helt annat ut på bilderna denna restaurang.
Det här låg också i ett mörkt kvarter- innan vi parkerade scannades bilen efter bomber och det var med blandade känslor som vi klev in här.
Det visade sig vara en helt magisk restaurang och så härlig personal!
Vi var de enda gästerna och blev ordentligt uppvaktade och maten var utsökt.
Så, så fin kväll.
Och sedan var det dags att säga hejdå till denna stad och flyga vidare.
Det var onekligen en upplevelse att vara här men nu var vi så taggade på att resa vidare och även leva lite mer fritt.
Så landade vi så i Arusha och genast så slog det vackra mot mig.
Och minns exakt nu när jag sitter här i soffan hur det doftade så friskt och så annorlunda.
Vi blev hämtade av en man som hette Dennis och inte visste jag då hur goda vänner vi skulle bli kommande dagar.
Så checkade vi in på vårt lilla pittoreska hotell med bananträd överallt.
Tog mig en Safariöl och njöt av att sitta ute i en trädgård.
Och nu pirrade det ENORMT i våra magar.
Nu väntade ledighet och en dröm som skulle gå i uppfyllelse men mer om det i nästa inlägg ☺️