Safari i Tanzania
Tro mig det är betydligt intressantare än att läsa om min isolering där jag fastnat i soffan 🙈
Så vaknade vi upp till en otroligt ny och spännande dag. (Läs inlägget nedanför om du inte har gjort det).
Jag hade så många fjärilar i magen och satt med morgonkaffet och försökte visualisera hur dagen skulle bli men jag hade verkligen ingen aning.
Vi är väldigt lika i vår familj, vi gör otroligt lite research inför våra resor och går mycket på spontanitet och känsla.
Det har visat sig vara ett vinnande kort för då blir vi alltid mer begeistrade.
Nåja.
Iväg for vi med vår guide Dennis och det var några timmars körning framför oss.
Så här såg vår bil ut som vi skulle ha kommande dagar på vår safari.
Det var så häftigt att susa fram på vägarna och se hur landskapet förändrades och oj ett så vackert land.
Plötsligt säger vår guide: ser ni giraffen där borta på fältet?
Min högsta dröm var ju att se en giraff och nu såg jag en innan vi ens kommit in i nationalparken.
Stop the car!
Och där stod den, långt, långt, långt och lite visste ju jag att giraffer det skulle jag få se i överflöd sen ☺️
Så kom vi så fram och första dagen skulle spenderas i Tarangire nationalpark, stort på 2850 km2 och vi var här i nio timmar!
Och något av det första vi såg var just giraffer.
Och där gick drömmen i uppfyllelse.
Jag låter alla bilder tala för sig själv.
Otroligt fulla av intryck och en känsla av overklighet kom vi så till vårt boende för natten.
Det här blev det häftigaste boendet på dessa dagar.
Eskort till rummet, med en visselpipa fick vi blåsa om vi behövde något och då kom det en vakt till rummet för ens säkerhet och då pratar vi inte gangsters utan vilda djur.
Sov inte många timmar denna natt- inte för att jag var rädd utan för det mäktiga i det här.
På natten hördes lejon ryta och elefanter trumpeta.
Man är allt bra liten på denna jord.
Vaknade tidigt och satt med mitt kaffe och bara blickade ut innan det så var dags att bege sig.
Precis utanför boendet betade dessa, eller rättare sagt åt upp bondens skörd ☺️
Nästa stopp blev Lake Manyara.
Det korv en otippad lång resa för att nå vårt mål då det var mycket översvämningar så vi fick liksom åka runt allt vilket tog några extra timmar för att komma in.
Men inte gjorde det något- nu fick vi ju se något annat som många byar och andra vyer.
Väl framme så väntade ännu en lång dag och massa nya djur.
Många elefanter vill jag lova.
På kvällen så kom vi så fram till vårt nya boende som var mer ett hotell.
Somnade som tre stockar denna kväll.
Så uppfyllda av allting!
Och än så var inte denna resa slut!
Fortsättning följer..