Thailändskt vardagsliv

Hej hej

Vardagen tickar på här. 
Jag tänkte på det idag att jag faktiskt är lite dålig på att dokumentera och skriva om typiska vardagar. 
Dessa dagar här existerar i allra högsta grad men av någon anledning så är det mer roligt att ta fram mobilen när något extra händer. 
Därför tänkte jag att någon dag nästa vecka så ska jag dokumentera hela dagen och lägga upp här. 
Om detta låter kul tryck på ❤️

Men lite om allt som är just nu:

-Jobbet går bra

Haha nen men Johan är ju uppkopplad mot svenska tider och tidsskillnaden på en timme extra märks verkligen. 
När jag går och lägger mig sitter han oftast i möte vilket hörs om jag säger så. 

- Skolan går bra

Vilken skillnad det är nu!
Noah älskar verkligen sin skola och har gjort hela terminen. 
I början av terminen var de ju faktiskt bara två elever på hela högstadiet vilket faktiskt inte var en nackdel men nu trycks det verkligen på. 
Både igår och ikväll så har Noah varit iväg till Slow Down (som är en filial till skolan Noah går på) och har hängt med vänner från förra året, ätit ihop, spelat volleyboll och badat. 
Ett thailändskt vardagsliv även för tonåringen i familjen 

-Mående generellt

Jävla skitsjukdom!
Vill jag mer än oftast vråla men oftast lider jag i det tysta. 
Jag är så förbannat trött på att skriva och prata om allt som rör min sjukdom då det alltid är mer negativt än positivt och jag vill verkligen inte bli en negativ människa. 
Tyvärr märker jag att det är något som är på gång i min kropp nu och det är säkert därför  jag var extra trött när vi var i Ban Phe. 
Jag har faktiskt aldrig gått in in i ett skov när vi varit i Thailand men tyvärr är det vissa symptom som går mot det nu som verkligen måste hävas direkt. 
Det jag märker är:
Kan inte sova på natten. 
Svullna leder. 
Extrem hjärntrötthet
Svårt att fokusera
Extrem trötthet

Idag så kom Amelia hit för mitt träningspass som vi har 1 gång i veckan. 
Tyvärr fick vi avbryta hela passet då allt bara snurrade och kroppen kändes som en stor geléklump. 
Det är faktiskt första gången som vi avbryter vilket visar att jag inte mår på topp då jag oftast kör in i det sista. 
Amelia är verkligen världens bästa och hon ser oftast allt innan jag själv säger till. 
Är allt inte bättre över helgen så tänkte jag söka vård på måndag för att kolla prover och även behandla det som behandlas kan. 

Efter träningen åkte jag och tog en massage. 
Ljuvligt. Faktiskt första massagen jag tar här på ön då jag behöver vara försiktig men det gick jättebra. 

(null)


-Middag på stranden

Idag så hade jag en inbokad kompisträff med min vän Jenny som jag lärde känna förra året. 
Igår messade jag att jag tyvärr måste ställa in men idag så kände jag att "nej, aldrig ställa in det som ger energi". 
Så vi sågs på en enkel vardagsmiddag nedanför oss och att bara äta en vardagsmiddag ihop till denna vy i två timmar var såklart massa energipåfyllning! 

(null)

(null)

(null)

(null)

På vägen hem så tänkte jag att jag fotar lite. 
Så typiskt vår omgivning. 
Alltid en eld som brinner…

(null)

Vägen upp till oss..

(null)

(null)

(null)

Hemma

(null)

Och nu har jag tänt lite ljus, Noah är med vänner, Johan jobbar och jag bara tar det lugnt på balkongen. 

(null)

Ja, det var dagens inlägg det. 
Som sagt, om det även är intressant att läsa denna typ av inlägg så tryck på ❤️ eller lämna en kommentar. 

KRAM
#1 - - Carina:

Vill bara skicka en JÄTTESTOR BAMSEKRAM TILL DIG ❤️❤️❤️

Svar: Tack fina ❤️
allenheim.blogg.se

#2 - - Dennis:

Hej!
är det värt några dagars semester i Ban Phe? Vilket hotell i sådana fall? Flyger från Chiang mai till U-tapoe om någon vecka. Vad tycker du om Kom Samet numera?

Svar: Hej. Helt klart värt. Kolla Novotel eller Chatnipa resort. Koh Samet tyckte jag för några år sedan var sönderexploaterat av kineser och ryssar. De är inte där nu så kan tänka mig det är en upplevelse att åka dit och bara njuta.
allenheim.blogg.se

Till top