Kalv på grönbete

Heeeeeej

Ni ser, nu är uppdateringarna nästan som vanligt igen! 
Hoppas ni alla har vaknat upp på ett strålande humör denna torsdag. 
Här blev det extra tidigt morgon och vi var alla tre uppe vid 06. 
Noah blir hämtad redan 07:30 av fotbollsbussen och Johan skulle åka redan vid 07 på grabbresa. 
Eller karlresa kanske är ett mer passande ord numera ☺️
Han ska till Ao Nang (Krabi) ett dygn och bara ha jättekul med några vänner här från ön. 
Det är han så värd, bara få komma iväg och släppa allt som varit sista tiden! 

Själv njuter jag fakriskt lite av att just nu vara helt ensam här hemma. 
Jag tog mig en LITEN promenad ner till havet. 
Slog mig verkligen, vi bor precis vid havet. 
Vilken mäktig känsla. 
Det småregnade vilket faktiskt var jätteskönt. 
Jag stod en stund och blickade ut över havet. 
Så mäktigt. Havet. Vilka krafter och så mycket havet sett och varit med om. 
Har en väldig respekt för just havet. 
Att stå och bara titta över havet gör något med själen. 
Det väcker så mycket tankar och känslor. 
Jag tänkte på hur tacksam jag är över att må bättre. Att få vara här i mitt Thailand där jag på så många sätt hör hemma. 
Att en land och dess kultur och vyer kommit mig så nära är faktiskt riktigt häftigt och jag känner en sådan tillhörighet här. 

Väl hemma har jag donat och grejat. Kikat runt lite här i huset och känt efter. 
Eftersom vi blev sjuka samma dag som vi flyttade in så har jag inte kunnat bo in mig här. 
Nu njöt jag av att dona och greja och det är en särskild känsla att bara få "pula på". 
Lyssnade på massa nostalgimusik också, oj vilka minnen det väcker. 
Denna gick bland annat på högsta volym! 

(null)

Låt oss kika lite på gårdagen. 
För att fira att jag tagit mig ur det värsta så bokades det in lite trevligt umgänge med två familjer som vi lärt känna här under vår resa. 
Hanna och Lasse (även våra grannar) och så
Carro och Bendik. 
Jättetrevliga och jag känner verkligen hur vi klickar. 
Noah fick uppdraget att vara barnvakt åt Hanna och Lasses söner och tjäna en liten slant och han var snabb på att tacka ja. 
Super ju, och ett bra sätt att lära sig att ta ansvar på. 
Vi vuxna möttes upp på stranden och sedan blev det en urtrevlig middag ihop. 
Älskar den här bilden som Carro tog på oss när vi kom. 
Jag ser så lycklig ut och bilden utstrålar sån power tycker jag så den sparade jag ner. 

(null)

Jag kände att jag inte var riktigt mig själv under middagen men det är ju inte så konstigt. 
Jag känner även att i detta sällskap så är det noll konstigheter, alla har varit så otroligt snälla och förstående och framförallt hjälpsamma. 
Måste visa den skål som tjejerna kom över med tidigare till mig som en "krya-på-mig-present". 
Oj vad det värmde mycket. 

(null)

(null)

(null)

I alla fall, det blev en jättemysig middag även om jag bara fick ner några tuggor. 
Så glad över att ha träffat så fina och härliga människor under denna resa! 
❤️

Nu ska jag fortsätta lyssna på musik som jag väljer helt själv och bara ta det lugnt. 

Ha en fin dag! 


Kommentera här: