Det ofiltrerade livet
Och den lilla morgonstunden är här.
Imorse så smög jag upp (klampade garanterat om övriga familjemedlemmar får komma till tals här men det får de ju sällan ha ha) och så började jag min lilla morgonrutin.
Knäppa på kaffebryggaren (som Johan alltid förbereder på kvällen ❤️) och valde ut vilken kopp jag ska dricka ur i det och det fick bli denna.
Tända myggspiral och mina ljus.
Och redo att se allt vakna till liv!
Lite kyligare på morgonen nu så det är såå mys att burra in sig lite.
Jag kan verkligen klocka vad fåglarna och ekorren gör på morgonen- de har också sin rutin på morgonen och i vilken ordning de går runt här på området och det är häftigt tycker jag!
Denna morgon är även fler gäster här- det enda som hörs är ett smaskande från trädet.
Ser ni den? Ledtråd jobbigt att ha en lång svans när man ska smyga ☺️
Nåväl. Hur såg gårdagen ut då?
Jo så här såg jag ut då, inte konstigt jag ser så sur ut med denna utväxt och dassighet ha ha.
Jag brukar ju klippa mig här men har aldrig vågat på slingor/färg men så har jag pratat med andra fastboende och även vänner som gör det här och är jättefina i håret.
Jag hade tänkt gå till frisören i Sverige men det kommer sluka för mycket pengar och är en väldigt stor utgift och känns lite svårt att motivera för mig faktiskt.
Så jag bokade in mig jag mig.
Jag villa ha bort utväxten men ändå behålla det naturliga och jag blev väldigt nöjd.
Sååå skönt och känns så fräscht!
Och från det yttre till det inre.
När jag oroar mig för något så säger jag det sällan till någon utan lider i det tysta för blir plötsligt så stort om jag säger det högt.
Min strategi som säkert är mer fel än rätt men men.
Sedan några dagar har jag haft så fruktansvärt i min höft så i förrgår så fick Johan åka in och hämta smärtlindring för jag kunde knappt existera.
Johan har hela tiden sagt att jag måste åka in och röntga så att vi vet.
Det är i och kring min höftlefsprotes och så har det inte känt tidigare så nu kom tankarna att den kanske börjar lossna.
Den stressen och ångesten och inte en till grej jag mentalt orkar ha på min lista över operationer.
Nåväl. Skrev till "min" sköterska och hon skrev direkt att de kan komma och hämta mig men vi åkte dit själva.
Röntgen i olika vändor och läkarundersökning.
Tusen frågor, bland annat vilket märke och företag som står bakom protesen. Eh the hospital Gävle? Haha.
Tack och lov visade röntgen att protesen sitter som den ska.
Den känslan! Ni anar inte.
Däremot är det en inflammation men det är snabbt ordnat.
Jag blev oerhört lättad ska ni veta.
När hälsan faller- ja då faller allt.
Värt att tänka på. Det mesta annat kan man lösa om man inte är tillfreds.
Väl hemma så var det ännu en magisk skymning.
Och jag gick bums och la mig.
Somnade som en stock 19:00 så inte konstigt att jag vaknade extra tidigt imorse.
Nu vänder det och känns så mycket bättre så nu ska jag njuta AV VARJE MINUT TRO MIG
Hoppas ni mår bra!
